11/13/2024 | News release | Distributed by Public on 11/13/2024 10:57
En av huvudfrågorna vid FN:s 29:e årliga klimatkonferens (COP29) i Baku, Azerbajdzjan, är hur man ska övergå från fossila bränslen och påskynda klimatbegränsningen i linje med det globala uppvärmningsmålet på 1,5 grader. För att komma till rätta med detta kvantifierar den nya studien hur mycket varje land bör minska eller ta bort koldioxidutsläpp utöver sina nuvarande nationella åtaganden.
Studien, ledd av forskare från Stockholms universitet, Chalmers tekniska högskola och Uppsala universitet, betonar att målet om 1,5 °C fortfarande är möjligt att uppnå om vissa länder höjer sina klimatmål.
- Ambitionen med studien är att visa på möjliga vägar till ökad klimaträttvisa, säger Thomas Hahn, docent i ekologisk ekonomi och forskningsledare för FAIRTRANS vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.
De länder som identifieras ha potential att öka sina insatser är 18 höginkomst- och övre medelinkomstländer. De skulle enligt rapporten kunna ta ytterligare koldioxidansvar genom att öka sina ambitioner att hålla sig inom sin andel överenskomna utsläpp per capita av den globala koldioxidbudgeten. EU räknas här som ett land.
Enligt studien är det framför allt USA, Kina, Ryssland, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien som behöver öka sina insatser, detta baserat på bland annat historiska utsläpp och kapaciteten att betala. EU skulle också, förutom att nå sitt minskningsmål för 2030 och nettonollutsläpp till 2050, behöva ta bort ytterligare 48 gigaton koldioxid (miljarder ton) eller finansiera ytterligare minskningar utöver de nuvarande målen i andra länder.
- Våra resultat visar att möjligheten att nå 1,5-gradersmålet är beroende av att stora historiska utsläppare som EU och USA betalar av sina historiska koldioxidskulder, och att länder med planer för framtida stora utsläpp, som Kina och Iran, sätter strängare minskningsmål, säger Thomas Hahn.
I Nature:
"Estimating countries' additional carbon accountability for closing the mitigation gap based on past and future emissions" publicerad i Nature Communications
På Stockholm Resilience Centre: