10/09/2024 | Press release | Distributed by Public on 10/09/2024 03:58
Statsrådet ska under oktober lämna en redogörelse till riksdagen om Finlands deltagande i uppgifter inom Natos kollektiva försvar i fredstid.
"År 2025 deltar Finland i uppgifter inom Natos kollektiva försvar i fredstid med marinens två fartyg och med flygvapnets flygstyrka bestående av högst fem jaktplan. Med marinen deltar vi i uppgifter inom den stående flottstyrkan och minröjningsstyrkan på Östersjön, Nordsjön och Nordatlanten. Med flygvapnet deltar vi i Natos luftförsvarsuppgifter, Air Policing, på Island, Nordostatlanten och Norra ishavet", berättar försvarsminister Antti Häkkänen.
Statsrådet ska under oktober lämna en redogörelse till riksdagen om Finlands deltagande i uppgifter inom Natos kollektiva försvar i fredstid.
Uppgifterna i Natos kollektiva försvar i fredstid är en viktig del av Natos grundtanke, enligt vilken alla allierade förbereder sig på att stödja varandra i genomförandet av avskräckning och försvar inom hela alliansens område. Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den förändring som till följd av det har skett i Europas säkerhetsläge har ökat betydelsen av uppgifterna i Natos kollektiva försvar i fredstid.
"Genom att aktivt delta i uppgifter inom Natos gemensamma försvar i fredstid signalerar vi enighet inom alliansen och visar beredskap och försvarsförmåga. Att delta är ett av de sätt på vilka Finland stöder alliansens åtgärder för att stärka den säkerhetspolitiska miljön", säger försvarsminister Antti Häkkänen.
"Det är också fråga om en viktig del av Finlands verksamhetsprofil som medlemsland i Nato. Vi visar konkret engagemang och ansvarstagande i fråga om alliansens avskräckning och försvar med ett 360-gradersperspektiv inom hela alliansens område", fortsätter försvarsminister Antti Häkkänen.
Finland deltar inte i detta skede i verksamheten för Natos framskjutna markstyrkor. Orsakerna till detta är bland annat Finlands geografiska ställning som land längs alliansens östliga gräns samt förberedelserna inför den marktaktiska ledning som ska inrättas i Finland och närvaron av trupper med framskjuten närvaro.
Uppgifter inom sjöförsvaret
Natos stående fartygsstyrkor består av fyra styrkor. Nato har två stående flottstyrkor och två stående minröjningsstyrkor som kan användas snabbt i olika krissituationer.
Marinens deltagande i verksamheten inom Natos stående flottstyrka på Östersjön, Nordsjön och Nordatlanten i högst en månad ska ske med ett fartyg av Hamina-klass och med en besättning på 40 personer. En av de viktigaste uppgifterna för styrkan är att visa beredskap och därigenom stöda genomförandet av Natos avskräckning och försvar samt att delta i övervakning till havs.
Marinens deltagande i verksamheten vid Natos stående minröjningsstyrka på Östersjön, Nordsjön och Nordatlanten i högst tre månader ska ske med ett fartyg i Katanpää-klassen och med en besättning på 40 personer. Till styrkans uppgifter hör minröjning, röjning av krigstida sjöminor, deltagande i övningar, utveckling av minröjningstaktiken och minröjningsdoktrinen samt deltagande i övervakning till havs.
Utöver dessa ska det vara möjligt att delta i stabsuppgifter för styrkorna på deras ledningsfartyg inom Natos marina ansvarsområde med högst fyra personer per styrka under 2025.
Deltagandet i dessa uppgifter ska genomföras med permanent fartygspersonal och med avtalsbundna soldater som anställs separat ur reserven.
"Genom att fortsätta vårt deltagande i flottstyrkans verksamhet visar vi vårt långvariga stöd till alliansens gemensamma åtgärder för att stärka den säkerhetspolitiska miljön i vårt närområde", säger försvarsminister Antti Häkkänen.
Luftförsvarets uppgifter
Natos luftförsvar sköts genom Air Policing ja Air Shielding-funktionerna. Air Policing -uppgifterna är en del av Natos integrerade luft- och robotförsvarsverksamhet i fredstid, genom vilken man sörjer för bevakningen av luftrummet och reagerar på eventuella kränkningar av luftrummet. Den nationella verksamheten för övervakning och tryggande av den territoriella integriteten liknar till sitt verksamhetssätt Natos Air Policing-uppgifter.
Avsikten är att finska flygvapnets jaktplansavdelnings deltagande i Natos luftförsvarsuppgifter (Air Policing) på Island, Nordostatlanten och Norra ishavet ska vara i tre veckor och infalla under februari-mars 2025. Styrkans storlek blir högst fem jaktplan och 50 personer. I luftbevakningens beredskapsverksamhet som genomförs från Island ingår övervakning av områdets lägesbild samt identifieringsflygningar, övervakningsflygningar och flygningar för tryggandet av den territoriella integriteten i enlighet med Natos grunder för att reagera.
Deltagarna utgörs av stampersonal och eventuellt avtalsbundna soldater som anställs ur reserven. Genom att delta i Air Policing-uppgifter på Island, Nordostatlanten och Norra ishavet utvidgar vi Finlands verksamhetsprofil och stärker Natos operationsförmåga i det nordliga området (High North). Beaktandet av den strategiska betydelsen av området i alliansen är förenligt med Finlands mål. Verksamheten är också ett uttryck för konkret nordiskt samarbete", säger försvarsminister Häkkänen.
Vid försvarsministeriet ges mer information av Janne Kuusela, avdelningschef, överdirektör, tfn 0295 140 300. Begäran om intervjuer med försvarsministern via Dani Niskanen, specialmedarbetare, tfn +358 41 544 4967