Svenska mjölkbönder vill minska ammoniakutsläpp – men möter hinder

En ny undersökning från LRF mjölkbondepanel visar att 71% av Sveriges mjölkbönder redan genomfört åtgärder för att minska ammoniakutsläpp, varav 54% sedan 2022. Vanliga insatser inkluderar släpslangspridning, effektivare gödsellagring och investeringar i biogasproduktion. Men trots engagemanget finns ekonomiska och byråkratiska hinder - 45% planerar inga ytterligare åtgärder inom de kommande tre åren.

Lantbrukare efterfrågar bättre rådgivning och mer vägledning kring vilka åtgärder som fungerar bäst på gårdsnivå. Många pekar på behovet av långsiktighet i de ersättningar som gör att enskilda lantbrukare vågar satsa, samt behov av kortare handläggningstider och mindre regelkrångel. I september föreslog regeringen en satsning på ett nytt investeringsstöd för minskade ammoniak- och växthusgasutsläpp i jordbruket genom 100 miljoner per år 2025, 2026 och 2027.

- Regeringens senaste satsning på ett nytt kvävekliv är välkommen. Det nya stödet behöver utformas med insikt om vad lantbrukare upplevt varit hämmande i nuvarande Klimatklivet och vi behöver se kortare handläggningstider, säger Ulrika Åkesson, sakkunnig expert Hållbarhet, LRF Mjölk.

Sverige har inte nått EU:s mål för ammoniakutsläpp till 2020 och står inför krav på ytterligare åtgärder till 2030. Förslag på styrmedel, som ligger hos regeringen, innefattar åtgärder på gårdsnivå som kan kräva mer än bara frivilliga insatser.

Här hittar du den aktuella Mjölkbondepanelen om ammoniakutsläpp:
Mjölkbondepanelen #52

Läs även:
LRF:s nyhet om regeringens satsning på gödselbaserad biogas