Känslosam politik inget nytt

År 2016 studerade Alvar Blomgren på Bath Spa University i England. Perioden präglades av debatten om Brexit, som ledde till Storbritanniens beslut att lämna EU. Senare samma år blev Donald Trump vald till USA:s president. Två stora politiska händelser som omgärdades av polarisering och känslomässiga argument.

- Det var denna utveckling som först fick mig att bli intresserad av radikalisering och polarisering historiskt.

När han sex år senare lade fram sin avhandling i historia handlade den om hur känslor användes i och påverkade det brittiska politiska klimatet under tiden under och efter franska revolutionen.

- Det var en kanske en av de mest polariserade perioderna i världshistorien En hel världsordning var i gungning. Människor tog ställning i stora frågor som revolution och slaveri, förklarar han.

Stämningen i Alvar Blomgrens material påminner mycket om den runt både Brexit och Donald Trumps presidentkandidatur.

- De polariserade frågorna påverkade allt. Människor och grannar som tidigare haft normala relationer blev plötsligt fiender.

Känslor som verktyg för förändring

Den höga graden av polarisering är en av sakerna som gör England under tiden 1790-1815 unik. En annan viktig komponent, menar Alvar Blomgren, är att det västerländska sättet att förstå och förhålla sig till känslor, och deras betydelse för vad som ansågs vara en god medborgare, förändrades.

- Vid den här tiden kommer tanken om att det kan vara positivt även för "vanliga människor" att ha passioner, och särskilt kärlek till sitt land.

Ett exempel på förändringen är synen på vrede, som är en av kristendomens sju dödssynder därmed tidigare knappast har setts som en välkommen känsloyttring.

- Det som är nytt för tiden är att det kan vara en bra sak för "vanliga människor" att känna passionerad vrede mot sitt lands fiender.

Känslor av nationell passion uppfattades i England som en storm som drivit den franska revolutionen, där passionen för den egna nationen hade bidragit till att skapa såväl kollektiv identitet som nationell mobilisering. Känslor kunde uppenbarligen vara ett verktyg för förändring, en kraft som kunde vara användbar - men också farlig.

Igenkännbara emotionella taktiker

I sin avhandling undersöker Alvar Blomgren hur engelska politiker använde sig av "emotionella taktiker" för att understödja sina politiska projekt, vare sig de var för att bevara det etablerade systemet eller förändring. Taktikerna känns igen i dagens politiska klimat, inte minst i turerna inför det stundande amerikanska presidentvalet.

Ofta finns ett förexisterande lokalt missnöje, och så kommer en politiker och lyfter upp det till en nationell plattform.

Alvar Blomgren

- Att hela tiden trycka på känslor, att "vi har rätt att vara arga" kan bygga en väldigt spänd situation. Ofta finns ett förexisterande lokalt missnöje, och så kommer en politiker och lyfter upp det till en nationell plattform.

Spänningarna som skapas leder många gånger till ett uppskruvat känsloläge och oförutsedda konsekvenser.

- I ett fall jag hittade hade någon gått in i någon annan, eller förolämpat någon - det är oklart vad som hade hänt. Bråket som följer växte i alla fall till en eldstrid med många inblandade där militären kallades in och flera blev skjutna.

I skrivande stund är det ännu några timmar kvar tills de första resultaten från det amerikanska valet kommer in. Om spänningarna kring röstningen denna gång leder till våldsamheter likt eldstriden i georgianska England, eller som stormningen av Capitolium i Washington den 6 januari 2021, återstår att se. Säkert är dock att politik sedan länge fyllts, och påverkats av, starka känslor.

- Det är lätt att tro att politiken har blivit mer känslostyrd på senare tid, men känslomanipulation är det äldsta tricket i boken.

Public link

Please use the above public link if you want to share this noodl on another website.