Så formade Hallman Stockholms stadsbild – ny studie av Monica Andersson

"Hallman: The garden-city movement in artistic town planning for working-class families"

2019 Per O. Hallman - Stadsplanekonstens förnyare

Hur normerna format staden Stockholms stadsbyggande 1725-2020

PUBLICERAD: 23 oktober 2024

Det var i slutet av september som hennes artikel om den svenske stadsplaneraren och arkitekten Per Olof Hallman (1869-1941) publicerades i Taylor & Francis-tidskriften Planning Perspectives.

- Det är fantastiskt roligt. Artikeln ingår i ett italiensk-nordiskt forskningssamarbete inom ramen för nätverket Genealogy of Urban Design, förkortat GUDesign som skrivit en Special Issue om Affordable Housing till tidskriften Planning Perspectives, säger Monica Andersson, fil. dr i statsvetenskap.

Just nu arbetar hon med ett bokprojekt om Stockholms stadsplaneringshistoria som finansieras av Stockholms Byggnadsförening. Tillsammans med arkitekten och författaren Laila Reppen, har hon studerat byggnadslagstiftningen och de bestämmelser som fanns innan dess, från 1725 fram till våra dagar.

Vilken är den viktigaste upptäckten du gjort?
- Att Stockholms olika stadsbyggnadsepoker så tydligt är formade av regelverket, de möjligheter och/eller begränsningar det skapar och att förändringarna i regelverket efter sekelskiftet 1900 så tydligt styrts av arkitektprofessionen. Tidigare var det militären som ansvarade för stadsplaneringen och civilingenjörer, medan regelverket skapades av jurister, säger hon.

P. O. Hallman introducerade konstnärlig stadsplanering i Sverige. Ursprunget till det var William Morris och arts- and craftsrörelsen som påverkade alltifrån stadsplanering, arkitektur, möbelarkitektur till design, förklarar Monica Andersson. Hallman sökte förebilder hos de medeltida konstnärerna som arbetade i hantverksverkstäder. Ebenezer Howard, som var stenograf vid det engelska parlamentet, skapade idén om trädgårdsstäderna som historikern Mats Deland kallat den mest demokratiska bostadsidé som skapats.

- Hallman fann Enskede trädgårdsstad så nära Howards idé man kan komma genom det rika föreningslivet som frodades där, de många tidskrifterna, det höga valdeltagandet och de nära kontakterna mellan de boende och Stadshuset. Stadsplaneringen var organisk, dvs gatorna följde terrängen. Den idén kom från arkitekten Camillo Sitte, säger Monica Andersson.

Tidigare hade gatorna sprängts ned för att kunna skapa det rätvinkliga gatusystemet som rådde på 1800-talet. Carl Lindhagen och stadsingenjören Herman Ygberg skrev ett program för trädgårdsstäderna som föreskrev att dyrbara sprängningar skulle undvikas för att bostadskostnaderna skulle hållas så låga som möjligt.

Du har tittat närmare på fyra av Hallmans stadsplaner som var av betydelse för introduktionen av arbetarbostäder: Röda Bergen (1906), Enskede trädgårdsstad (1907), Helgalunden (1911), Blecktornsparken (1918), och hur de modifierades under 1900-talet. Vad kännetecknar dessa fyra stadsplaner?

- Gatorna och bebyggelsen följer terrängen organiskt. Gatorna bildar fortfarande rutnät, men på ett öppnare sätt än det rätvinkliga gatusystemet på 1800-talet. Husen är låga för att få gröna gårdar. Gathusen togs bort. I Enskede blandas småhus och flerfamiljshus i max två våningar i kvarteren, inom en ram av trevåningshus, med verkstäder och butiker. Även innerstadskvarteren skulle hållas låga för att få gröna gårdar. Röda bergen hade många fastighetsägare. I Helgalunden fick Stockholms sitt första storgårdskvarter, byggt av HSB. Blecktornsparken byggdes av SKB i Storgårdskvarter.

Vad har du forskat om tidigare?
- Jag har forskat om hur funktionalismen slog igenom i Sverige genom skrivningar i 1931 års byggnadsstadga, som de ledande modernistiska arkitekterna förde fram i förarbetena i remissbehandlingen. Avstånden mellan byggnaderna skulle vara lika långa som husens höjd med direkt solbelysning på fasaden och bostadsområden skulle avskiljas från varandra med parkbälten emellan. Jag fann, med hjälp av historisk institutionalism, att händelseutvecklingen drevs av professionen i nätverk med närliggande yrkesgrupper, statliga och kommunala myndigheter och bostads- och byggföretagen i form av självförstärkande krafter som gav de modernistiska idéerna en dominerande ställning i svensk stadsplanering fram till 1975, säger Monica Andersson.

Fram till förra året satt hon som ordförande i Samfundet S:t Erik som ger ut en årsbok varje år. Årsboken 2019 handlade om Per O. Hallman.

Tidigare publikationer i Samfundet S:t Eriks årsbok

- Den årsboken har varit en inspirationskälla för mig när jag skrev artikeln till Planning Perspectives. Laila Reppen och jag har ett långt kapitel där. Jag har skrivit i alla årsböcker om Stockholms stadsplanering under hela perioden jag var ordförande. De har varit ett viktigt förberedelsearbete för arbetet med den kommande boken om Stockholms stadsplaneringshistoria.