Spiderforskare i ny antologi om global hälsa

När covid-19-pandemin skakade världen stod många handfallna, inklusive de vanligtvis så handlingskraftiga techbolagen i Silicon Valley, USA. I stället var det andra aktörer som klev fram, till exempel teknikutvecklare i Nigeria, Ghana och Kenya.

"Detta belyser vikten av att behandla låg- och medelinkomstländer som jämlika partners i globala hälsofrågor; vi har alla lika mycket att vinna på det", skriver Johnblack Kabukye, Edna Soomre och Muna Elmi i ett kapitel om digitalisering och global hälsa.

Stora förändringar påverkar den globala hälsan

Deras bidrag har publicerats i "En antologi om trender och olika perspektiv på global hälsa" (Rapport 2024:09 till Expertgruppen för biståndsanalys, EBA). Det är en uppföljning av en rapport som kom för 10 år sedan. Sedan dess har det skett många omvälvande förändringar inom hälsoområdet, konstaterar EBA inledningsvis.

Förändringarna är både negativa och positiva: Vid sidan av flyktingkrisen i Europa 2015-2016, pandemin 2020 och Rysslands invasion av Ukraina 2022 pågår en teknisk och medicinsk utveckling som underlättas av digitaliseringen. Men medan AI och maskininlärning kan göra oss friskare, och vaccin kan levereras till svårtillgängliga områden med hjälp av drönare, står fortfarande 700 miljoner människor i världen utan rent vatten år 2024.

Pilotprojekt, cybersäkerhet och AI

Kabukye, Soomre och Elmi går i sitt kapitel igenom ett antal nyckelfrågor för digitalisering inom global hälsa kopplat till det svenska biståndet. Ett exempel är att vi måste hantera "pilotprojektsyndromet". Med det menas att många små och kortsiktiga projekt startas utan att plan för hur de ska skalas upp.

"Även om pilotprojekt är viktiga för att testa idéer saknas ofta planer för anpassning till nationell nivå eller ett större sammanhang - det vill säga systemtänk", skriver författarna.

De diskuterar frågor om cybersäkerhet, felaktig information och artificiell intelligens och konstaterar att man måste förstå kontexten om användarvänliga lösningar ska kunna utvecklas.

"I många länder är det exempelvis vanligt med delad användning av samma mobiltelefon, och det kan förekomma att barn matar in sina föräldrars kliniska information i patientportaler och appar på grund av de vuxnas bristande läs- och skrivkunnighet", påpekar Johnblack Kabukye, Edna Soomre och Muna Elmi.

En övergripande slutsats i rapporten är att svenskt hälsobistånd, med utgångspunkt i världsläget, bör öka snarare än minska. Biståndet bör också kompletteras med andra svenska investeringar i global hälsa.

Text: Åse Karlén