- Ivan Illich var en österrikisk tänkare och teolog som gjorde sig känd för sin radikalt formulerade kritik mot etablerade samhällsinstitutioner, till exempel utbildningsväsendet och sjukvården. I Medical Nemesis argumenterar han för att just sjukvården tillfogar oss mer skada än nytta. Här pratar han inte bara om den ohälsa som uppstår till följd av felaktig sjukvård och behandling, men också om problemen med medikalisering, det vill säga förståelsen av allt mänskligt lidande i medicinska termer.

- Många av Illichs slutsatser är kontroversiella, men det går inte att förneka att flera av de frågor han tar upp fortfarande är aktuella. Inte minst är tendensen att betrakta sociala och kulturella fenomen som medicinska problem väldigt stark och utbredd även idag.

Kritiken mot den etablerade medicinen har diversifierats och på många sätt radikaliserats, till exempel i form av konspirationsteorier och en alternativmedicin som inte sällan vill slå mynt av människors skepsis mot den etablerade vården.

Din föreläsning har titeln "Risken med riskmedvetenhet". Vad är det du ska prata om? Vilken typ av risk och riskmedvetenhet handlar det om? Kommer du att ta upp några exempel från din egen forskning?

- När vi pratar om risker till vardags så menar vi ofta sannolikheten för något dåligt ska hända. Vi kan också mena risker som vi är beredda att ta i hopp om att uppnå något positivt: en lotterivinst, ett stimulerande arbete eller kanske bara en trevlig utekväll. Inom folkhälsovetenskapen är vi väldigt intresserade av risker och mycket av vårt arbete har att göra med riskbedömningar och riskprevention. På så sätt passar folkhälsovetenskapen väldigt väl in i samtiden, för människor över lag tycks vara väldigt intresserade av just risker och riskhantering.

- Vi lever alltså i en kultur som är helt besatt av risker och hur vi på bästa sätt kan kontrollera dem. Den sociologiska litteraturen framhåller ofta detta som ett problem och det håller jag med om. Jag tror att vi kan må väldigt dåligt av att hela tiden förhålla oss till allt hemskt som skulle kunna hända. Jag kommer diskutera detta i relation till ett par folkhälsovetenskapligt relevanta teman som intresserar mig för tillfället. Teknikens roll för vår riskmedvetenhet är ett sådant tema. Ett annat är den demografiska utvecklingen och de låga födelsetalen i Europa.

I inbjudan till symposiet konstaterar man att det idag endast är enstaka aktörer som lyfter specifika medicinkritiska frågor och att det saknas en bred debatt om sjukvården. Håller du med om detta?

- Det är svårt att säga om medicinkritiken var mer utbredd för 50 år sedan när Ivan Illich skrev The Medical Nemesis. Sedan dess har många medicinska framsteg gjort att en del av kritiken känns obefogad, medan andra problem kvarstår eller har förstärkts. Samtidigt har kritiken mot den etablerade medicinen diversifierats och på många sätt radikaliserats, till exempel i form av konspirationsteorier och en alternativmedicin som inte sällan vill slå mynt av människors skepsis mot den etablerade vården.

- En annan spännande diskussion i Sverige är huruvida omstöpningen av stora delar av sjukvården som en vinstdriven verksamhet är förenlig med det lagstadgade uppdraget att erbjuda god vård på lika villkor. Detta är en debatt som pågår, men som säkerligen kan breddas ännu mer.

Hur ser du på detta symposiums ambition att låta medicinkritiken får ta plats i dagens medicinska och samhälleliga kontext?

- Det låter som en god ambition och av antalet anmälningar till symposiet att döma verkar det finnas ett stort intresse för frågan. Förhoppningsvis kan diskussionen leda till att dra ner medicinen från den piedestal på vilken vi ofta placerar den. Läkarkåren behandlas nästan som ett sekulärt prästerskap idag, alltså som en allvetande auktoritet i vars händer vi lägger våra öden och som vi sätter överdrivet stora förhoppningar till. Detta är knappast en roll som gynnar någon, varken vårdutövare eller patienter.

Mer information om symposiet "Den farliga sjukvården. Hur mår medicinkritiken 50 år efter Medical Nemesis?".

Håkan Soold