Regeringen skär i vuxenutbildningen på många sätt – Det drabbar branschbytare och dem som vill höja sin utbildningsnivå

Nedskärningarna inom vuxenutbildningen drabbar branschbytare och dem som vill höja sin utbildningsnivå.

De nedskärningar som regeringen genomför slår hårt mot vuxenutbildningen. Systemet med vuxenutbildningsstöd avskaffades helt och därtill planerar regeringen besparingar på 120 miljoner euro inom yrkesutbildningen - och också de ska speciellt drabba vuxenstuderande.

Dessutom kommer utbildningsmöjligheterna att bli färre också vid medborgarinstitut och öppna högskolor när regeringen skär ner finansieringen av det fria bildningsarbetet samt de öppna yrkeshögskolorna och öppna universiteten.

- Ännu under förra regeringsperioden hade alla riksdagspartier förbundit sig till att reformera det kontinuerliga lärandet på ett sätt där man skulle ha eftersträvat att utveckla kompetensen på lång sikt, på olika utbildningsnivåer och under flera regeringsperioderna. Nu har politikerna brutit mot dessa löften och man kan inte tala om att utbildningen omfattas av något särskilt skydd, säger Kirsi Rasinaho, som är expert på utbildnings- och arbetskraftspolitik på fackcentralen FFC.

Förhastat beslut att avskaffa vuxenutbildningsstödet

Under årens lopp har det riktats kritik mot vuxenutbildningsstödet för att stödet främst gick till personer som redan hade en god utbildning.

- Kritiken var lite överdriven. Inte gick stödet bara till doktorer som studerade till vildmarksguide, utan många studerade för att förbättra sitt kunnande, avancera till mer krävande uppgifter eller säkerställa sin egen sysselsättning, säger Rasinaho.

Matti Tujula, som är sakkunnig i utbildningspolitik på Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL, påpekar att stödet var viktigt särskilt för JHL:s medlemmar.

Bland förbundets medlemmar finns många yrkesproffs inom social- och hälsovården samt småbarnspedagogiken. För att få jobba inom de här branscherna ska man ha avlagt en officiellt godkänd examen. För att avancera i karriären måste man också avlägga en examen på högre nivå. Utan tilläggsutbildning kan man inte gå från att vara barnskötare till att bli lärare inom småbarnspedagogik eller från att vara närvårdare till att bli sjukskötare.

- Att vuxenutbildningsstödet avskaffades kan leda till att de här branscherna lockar färre arbetstagare, eftersom det blir mycket svårt att avancera i karriären. Studier med studiestöd är inte ett reellt alternativ för de flesta vuxna, säger Tujula.

Forskningsledaren Hannu Karhunen vid forskningsinstitutet Labore förstår motiveringarna till att vuxenutbildningsstödet avskaffas, men han betonar att det i stället skulle ha behövts ett noggrannare och mer genomtänkt stödsystem där utbildningen skulle ha riktats till de branscher där utbildningsbehovet är störst och där det är brist på arbetskraft.

Enligt Kirsi Rasinaho från FFC skulle fackförbunden ha varit beredda att stöpa om vuxenutbildningssystemet, så att det skulle ha fått en mer specifik inriktning.

Nu ska en arbetsgrupp, som har sammankallats av arbetsminister Arto Satonen (Saml), fundera på en ny lösning för de branscher där det råder brist på arbetskraft, i synnerhet social- och hälsovårdsbranschen samt småbarnspedagogiken. JHL är med i gruppen. Regeringen har lovat ett anslag på 10 miljoner euro för den här lösningen.

- Det finns också behov av utbildning inom andra branscher. Till exempel transport- och logistikbranschen, handeln samt teknologibranschen genomgår strukturförändringar, påpekar Rasinaho.

En lösning kunde vara att överföra en större del av ansvaret för finansieringen av utbildningen på arbetsgivarna. Till exempel kunde välfärdsområdet stödja den närvårdare som utbildar sig till sjukskötare och kommunen kunde trygga klasslärarens utkomst när denne studerar till specialklasslärare.

Tujula tror inte att en sådan lösning skulle fungera.

- Nu skär regeringen ner välfärdsområdenas anslag. Hur ska de då också kunna börja ansvara för att finansiera utbildningen?

Vad händer med yrkesexamina?

Inom yrkesutbildningen tänker regeringen ta från vuxenstuderande. Tanken är att nedskärningarna i synnerhet ska beröra vuxna som redan har en examen. Det är uppenbart att det kommer att leda till att det blir svårare att byta bransch.

Däremot är det oklart hur det går med yrkes- och specialyrkesexamina som är mer krävande än en grundexamen.

- Om man ingriper i de här högre utbildningarna, kommer det att få negativa följder för kompetensen. I synnerhet en specialyrkesexamen är en examen på mästarnivå, säger Kirsi Rasinaho.

Om man skär i de högre yrkesexamina får det också konsekvenser för lönenivån. I många kollektivavtal får man till exempel högre lön om man avlägger en yrkesexamen.

Matti Tujula påpekar att det i praktiken kan vara svårt att rikta nedskärningarna så att de enbart berör vuxna, för det går lätt så att också unga som avlägger sin första yrkesexamen blir lidande. Vid läroanstalterna är det vanligt att vuxna och unga studerar sida vid sida.

Numera är det många vuxna som studerar vid yrkesläroanstalterna. Det är oklart om nedskärningarna kommer att påverka nätverket av läroanstalter. Kommer en del verksamhetsställen att läggas ner?

Enligt beräkningar som Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ har gjort kan nedskärningarna leda till att antalet yrkeslärare minskar med upp till 1 600.

- På senare tid har antalet lärare först minskat, sedan ökat och därefter igen minskat. Kan det här påverka branschens dragningskraft? Inom vissa branscher har det varit svårt att hitta yrkeslärare, säger Rasinaho.

Ofta lyfts läroavtalsutbildning fram som ett alternativ till nedskärningarna. Rasinaho understryker ändå att nedskärningarna också kan drabba läroavtalsutbildningen - och också där behövs lärare.

Att så många vuxna studerar vid yrkesläroanstalterna och att många avlägger flera yrkesexamina på samma nivå kan enligt Hannu Karhunen vara tecken på att utbildningssystemet inte fungerar som det borde. Man har kanske inte lyckats rikta utbildningen till rätt branscher, eller så är kvaliteten på utbildningen kanske dålig.

- När man har grunden i skick inom grundskolan och yrkesutbildningen, så förbereder studierna för ett arbetsliv som förändras och då är det inte så många som behöver avlägga en ny hel examen, säger han.

En högre utbildningsnivå förbättrar också produktiviteten

Vilken inverkan har då nedskärningarna i utbildningen på produktiviteten och Finlands konkurrenskraft?

Enligt Hannu Karhunen från Labore finns det knappt några belägg för att vuxenutbildningen påverkar produktiviteten. Frågan har inte undersökts så mycket.

- För att produktiviteten ska kunna öka borde utbildnings- och kompetensnivån stiga avsevärt. Produktiviteten ökar om personer som bara har gått grundskolan skaffar sig en yrkesexamen eller om personer som har avlagt yrkesexamen fortsätter studierna vid en högskola, påpekar han.

Forskaren anser att det skulle vara klokast att satsa pengarna på studier för dem som har den allra lägsta utbildningsnivån.

Anu Vallinkoski
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)

Public link

Please use the above public link if you want to share this noodl on another website.