SAK - The Central Organization of Finnish Trade Unions

09/09/2024 | Press release | Distributed by Public on 09/09/2024 04:51

Nolltimmarsavtal och ströjobb kom som en överraskning för många unga sommarjobbare

Vee Tirinen, som i år jobbade som sommarjobbarrådgivare för andra gången, vill påminna arbetsgivarna om att många unga ännu inte nödvändigtvis känner till alla regler i arbetslivet. Det går dock att få hjälp och stöd, bara man vågar be om det.

Tjänsten Sommarjobbarinfo upprätthålls av de fackliga centralorganisationerna FFC, Akava och STTK. Syftet med tjänsten är att ge unga råd i frågor och problemsituationer som gäller sommarjobbet samt bidra till att öka ungas kunskaper om arbetslivet. Många som tog kontakt med rådgivningen kände inte till de grundläggande begreppen i arbetslivet.

Olika avtalsformer förvirrar

Också i år var det många som hade frågor om avtal med varierande arbetstid, såsom så kallade nolltimmarsavtal.

- Många som tog kontakt blev förvånade över att arbetsgivaren inte är tvungen att erbjuda arbetstimmar och att arbetstagaren inte heller är skyldig att ta emot arbetspass om man har ett sådant avtal. I vissa fall hade arbetsgivarna beordrat sommarjobbarna att jobba fler timmar än vad de hade räknat med, eftersom arbetstagarna utan att veta om det hade gett sitt samtycke till mertidsarbete i arbetsavtalet. Det kan hända att det slinker med den här typen av oönskade saker i avtalet, om man inte känner till begreppen i arbetslivet, säger Tirinen.

Enligt Tirinen förekom det också att de som tog kontakt med Sommarjobbarinfo hade avtal om ströjobb, alltså avtal där arbetstagaren kallas till arbete vid behov.

- För många var det oklart att det avtal de hade undertecknat inte var ett arbetsavtal, utan ett avtal där man har kommit överens om villkoren för flera korta visstidsanställningar. Om man har ett sådant avtal är det till exempel osäkert om man får lön när man blir sjuk, eftersom anställningsförhållandet inte är i kraft mellan arbetspassen.

Tirinen berättar att det förekom vissa fall där sommarjobbarna i stället för ett arbetsavtal hade ingått avtal om egenanställning, alltså så kallat lättföretagande, där arbetstagarna anses vara självständiga yrkesutövare. Sommarjobbarna vet inte alltid exakt vad de undertecknar och varför det är viktigt att veta vad som står i avtalet de signerar.

- Avtal om egenanställning lämpar sig dåligt för traditionella sommarjobb, till exempel om man jobbar som försäljare i en glasskiosk. Som företagare borde man bland annat själv kunna prissätta produkterna och bestämma sina egna arbetstider.

Oftast går det att lösa oklarheterna tillsammans

I slutet av sommaren var det många som tog kontakt med rådgivningen för att de inte hade fått sin lön som överenskommet.

- Det är verkligen synd om man redan på sitt första sommarjobb blir tvungen att fråga när arbetsgivaren har tänkt betala ut lönen.

Tirinen betonar att unga arbetstagare måste få tillräckligt mycket stöd också i grundläggande frågor, i synnerhet om det är deras första arbetsplats. Om det uppstår problem på jobbet behöver man inte vara ensam. Det är inte bara unga som kan ta kontakt med Sommarjobbarinfo, utan också deras föräldrar och arbetsgivare kan ställa frågor.

- Man ska inte utgå från att alla automatiskt behärskar alla grundläggande frågor i arbetslivet, särskilt inte de som har mindre erfarenhet. Unga är intelligenta och ansvarsfulla. När de får tillräckligt med information om sina rättigheter samlar de ofta mod till sig att tala om problemen med arbetsgivaren. De flesta oklarheter och utmaningar går det att lösa i god anda i samarbete med arbetsgivaren, påpekar Vee Tirinen.

Sommarjobbarinfo är en avgiftsfri tjänst som riktar sig till unga sommarjobbare och ger råd i frågor som gäller den egna anställningen. Rådgivningen betjänar årligen från början av maj till slutet av augusti och det går att ta kontakt per telefon, via WhatsApp och genom att fylla i en blankett på webbplatsen www.kesaduunari.fi/svenska. Man behöver inte vara medlem i ett fackförbund för att kontakta rådgivningen.