Artificiell intelligens förändrar samhället, hjärnan och mänskligheten

Tid att tänka. Det är en önskan som alltid framförs i samband med ny teknik. Om maskiner gör det tråkiga arbetet kan människan koncentrera sig på viktigare saker, som att tänka.

Men nu håller vi på att outsourca tänkande och andra kreativa sysslor till AI. AI läser och skriver, ritar och komponerar. Snart kommer den att avgöra rättssaker, diagnostisera patienter, programmera system och planera byggnader. Om AI tar över det mänskliga, vilken blir då människans roll?

Människan har en naturlig strävan att göra livet enklare - även när det inte är bra för henne själv. Våra muskler har redan förtvinat på grund av bristande vardagsmotion. Kommer det att gå så också för hjärnan?

Så illa är det inte, anser Pii Telakivi, forskardoktor i praktisk filosofi. Hjärnan förändras beroende på hur vi använder den. Varken minnet eller räknefärdigheten har blivit sämre på grund av hjälpmedlen, de har bara förändrats.

- Enligt Platon klagade Sokrates på att skrivkunnighet förstör minnet. Så gick det inte, skrivandet stöder tänkandet och minnet. På samma sätt kan AI-applikationer användas för att stödja tänkandet.

Sokrates farhågor känner vi till bara för att Platon skrev ner dem.

Grundkunskaper behövs fortfarande

Människor tenderar att gå där ribban är lägst. Ofta är det förnuftigt.

- Men det går inte alltid att säga vilka till synes tråkiga saker som är viktiga för välbefinnandet och lärförmågan. Oroväckande blir det om den grundläggande tankeförmågan inte utvecklas på grund av att AI används för mycket, konstaterar Telakivi.

Vad är tänkande? Åtminstone att minnas, lära sig, fatta beslut, lösa problem, använda språk, känna och observera.

- Minnet och inlärningen kan påverkas av AI både på gott och ont. Den kan vara till stor hjälp när det gäller observation, problemlösning och språkanvändning.

Men AI saknar förmågan att tänka kritiskt. Och det blir allt viktigare för människan att använda sitt omdöme. Det kan också gå så att AI gör människor mer kritiska än förut, framhåller Telakivi.

Nervkopplingarna i skick

En stig växer igen om ingen går på den. På samma sätt försvagas eller förstärks nervkopplingarna i hjärnan beroende på hur de används. Vi kan skapa nya kopplingar och förlora gamla.

- Hjärnans funktion och koncentrationsförmågan når inte sin fulla potential utan träning, säger Mona Moisala, doktor i psykologi.

Undersökningar har visat att taxichaufförer har mycket grå substans i de delar av hjärnan som har med navigering och orientering att göra. Om man alltid förlitar sig på navigationsappar kommer dessa delar av hjärnan inte att utvecklas.

Ju yngre person det rör sig om, desto viktigare är det att hjärnan får stimuli som är lämpliga för den kritiska perioden. Det kräver också tråkigt tankearbete. En gymnasiestuderande kan låta ChatGPT skriva uppsatsen, men då är det ChatGPT som utvecklas, inte personens hjärna.

AI behöver en expert som övervakare och användare, som kan kontrollera om slutresultatet är korrekt. Hur får vi fram experter om de redan under studietiden förlitar sig på AI så att den fas där expertisen slipas fram faller bort?

Äldre människor behöver för sin del stimulans för att upprätthålla nervkopplingarna i hjärnan. Det hjälper om de drabbas av en minnessjukdom.

Hjärnan utvecklas inte utan ansträngning

Vi kan ge AI uppgifter som människans hjärna inte klarar av. Vi kan också ersätta det arbete som människans hjärna klarar av och på det sättet spara tid.

- Det är en vacker tanke att tekniken skulle ge människan mera tid. Tillsvidare har det inte gått så, eftersom vi alltid skapar mer arbete. Jag är rädd att AI bara påskyndar den här utvecklingen och att vi blir mer och mer belastade, säger Moisala.

Om vi verkligen får mera tid, vad gör vi med den? Kampen om vår tid pågår till exempel på sociala medier.

- När de sociala medierna var nya förstod vi inte hur deras algoritmer påverkar oss.

Först nu inser vi att de inte är bra för den mentala hälsan och koncentrationsförmågan. Men anden har redan släppts ut ur flaskan. Därför borde AI-tillämpningar och deras inverkan övervägas i förväg.

Moisala befarar också att när tänkandet outsourcas leder det till att den ansträngning som utvecklar hjärnan går förlorad. Det är just den ansträngningen som har gjort oss till människor. Utan ansträngning kan synapserna mellan hjärncellerna bli sämre.

En större revolution än internet

Under de senaste åren har AI-systemen utvecklats så långt att de kan tolka ett naturligt språk och svara på frågor. Det skapar chanser för både nya tjänster och bedrägerier.

Situationen går inte helt att jämföra med internets tillblivelse, sägerSasu Tarkoma, professor i datavetenskap.

AI-systemen kommer att skaka om industrin och samhället redan inom fem år, säger Tarkoma. Omställningen kan leda till stora ojämlikheter i kompetens och ekonomisk status.

- Vi kan inte lita på att AI-systemen fungerar korrekt eller att de används på rätt sätt. Det behövs mekanismer och regleringar. Vi måste också lära människor att använda systemen.

Förtroendet minskar

Det är redan svårt, eller nästan omöjligt, att med blotta ögat skilja verkliga foton och videor från dem som skapats av AI. Det finns alltid skäl att vara misstänksam. Å andra sidan kan riktiga videor som är pinsamma avfärdas som bluff.

I Hongkong skedde ett stort rån i år som gjordes med hjälp av AI. Tjuven uppträdde som chef och kollega för en banktjänsteman under en videokonferens och övertalade banktjänstemannen att flytta över 20 miljoner euro till sitt konto.

När vi inte längre kan lita på våra ögon och öron, kan det hända att förtroendet för andra minskar. Tarkoma tror att det kommer att växa fram en ny industrisektor som fokuserar på att verifiera information. Verifiering blir allt viktigare, och det är dyrt.

- Vad kan man lita på när kvantdatorer dekrypterar data och AI förfalskar allt? Samhället kanske inte är redo för en så effektiv AI att den kan bluffa på begäran.

För människans behov

Enligt Sasu Tarkoma borde vi sträva efter en människocentrerad AI, som utvecklas utifrån människans behov och som kontrolleras av människan.

Pii Telakivi håller med: AI-tillämpningar borde lösa befintliga problem. Oftast är det ändå marknadsekonomins behov som får högsta prioritet, beklagar hon.

- Teknikföretagen lanserar applikationer som alla anpassar sig till, oavsett om de behövs eller inte. Vi börjar agera utifrån deras premisser och snart minns ingen mera hur allt började och varför vi har blivit som vi är. Det är precis vad som hände med sociala medier.

Tekniken har förändrat människan sedan den industriella revolutionen. Ett stort språng skedde när smarttelefonerna kom.

- Det är skillnad på om du tittar på dina sociala medier en gång om dagen på din bärbara dator än om du har dem i fickan eller till och med i handen hela tiden, säger Telakivi.

Hjärnan borde få tillräckligt med skärmfri tid. Till exempel så att man tar en promenad i naturen och får sinnesro istället för att hela tiden följa webbflöden.

Väktarjobb

Under de senaste två åren har AI börjat påverka arbetet i de kreativa branscherna. Tidigare har automatiseringen påverkat industrin och lett till färre arbetsplatser i fabrikerna. Före det gjorde industriproduktionen samma sak med hantverksyrket.

- Den fria konsten försvinner knappast. Den är så starkt förknippad med det budskap som konstnären vill förmedla. Däremot kommer skapandet av kommersiellt innehåll att förändras, säger Telakivi.

Det kan hända att en stor del av framtidens jobb kommer att gå ut på att promta AI och städa upp efter den. Det känns inte nödvändigtvis lika meningsfullt som att se resultatet av sitt eget arbete och hantera processen från början till slut.

Inom industrin har det redan länge varit människans uppgift att kontrollera tekniken. Däremot finns det mindre kunskap om hur AI och människan kan samarbeta inom datateknik så att människan identifierar fel.

- Det kan krävas fler människor och fler AI-system för den uppgiften. Det kan bli så att organisationer måste ha hela team som säkerställer att systemen fungerar, säger Tarkoma.

Finns det konsumenter för allt det innehåll som produceras med hjälp av AI? Människor läser allt mindre, och när mängden text på nätet mångdubblas kan det gå så att det bara är AI som läser den.

Till en ny nivå

Det finns dock jobb som vi är dåliga på, som övervakning, datainsamling och beräkningar. Här kan AI ta oss till en ny nivå. Implantat som kopplar ihop människan med den digitala världen testas redan på människor. Också humanoida robotar testas.

Sasu Tarkoma ser också att AI har en stor potential inom vetenskapen. Automatiserade laboratorier och experiment kan leda till genombrott till exempel inom medicin och farmaci. Det här kan förlänga människans liv och förbättra hennes funktionsförmåga.

- Å andra sidan är det inte säkert att utfallet kommer att fördelas på ett demokratiskt sätt, säger Tarkoma.

Precis som de flesta hjälpmedel som gör livet enklare slukar AI en hel del energi. Det kan främja utvecklingen av ren energi - eller öka efterfrågan på fossila bränslen.

Mänskligheten förändras

AI kan vara en bra assistent för beslutsfattare. Risken är att man börjar ty sig för mycket till den. Tilltron till den egna förmågan att fatta beslut kan försämras.

- Var går gränsen mellan känslan av kontroll och att bli manipulerad? När man använder en teknisk apparat: känner man att man har kontroll över den, eller är det tvärtom, frågar Telakivi.

- Vi kommer att bli bättre på att styra över AI, men kanske förlorar vi något på vägen. Det här är en viktig sak att forska om, säger Tarkoma.

Finns det någon viktig mänsklig egenskap som är på väg att gå förlorad? Finns jag till om jag inte längre tänker själv?

- Tillvaron och tänkandet upphör inte, men de kan ändra form, och då ändrar mänskligheten också form, svarar Telakivi.

Att göra insikter med egen hjärna ger också livet en mening. Låt oss inte ge upp glädjen att förstå, hur vi än förändras.

Det spelar en roll var i världen AI finns och var den utvecklas. Olika kulturer och värderingar påverkar utformningen av AI.

För tillfället är det främst storbolag som utvecklar AI, och de kan bestämma vem de vill samarbeta med och säga upp avtalen när de vill.

De sju största teknikjättarna är amerikanska. Deras totala marknadsvärde är i nivå med Tysklands, Frankrikes, Storbritanniens och Italiens sammanlagda BNP.

- Vi har redan förlorat den digitala infrastrukturen. Majoriteten av de digitala tjänsterna finns utanför EU. I framtiden kommer säkert också AI-tjänsterna att köpas utifrån. EU har inte varit särskilt bra på att skapa ny affärsverksamhet inom teknologibranschen, säger professor Sasu Tarkoma.

Det innebär en stor inkomstöverföring från Europa till USA. Det är inte lätt att ta fast försprånget, trots att AI utvecklas i Europa, även i Finland. AI kräver stora investeringar till ett värde av hundratals miljarder euro.

Finländarnas fördel är Lumi, en av världens största offentliga superdatorer som finns i Kajana. Lumi har tiotusen kretsar för artificiell intelligens. Meta reserverade nyligen 600 000 AI-kretsar för sin verksamhet.

Primärproduktionen av de kretskort som ligger främst i den geopolitiska konkurrensen domineras av Sydkorea och Taiwan. Det visar att specialkunskap gör det möjligt att också klara sig utanför stormakterna.

Tarkoma sätter också sitt hopp till öppen källkod inom AI, som har fått en flygande start. Det möjliggör transparens och att alla kan delta i utvecklingsprocessen.

- Det är viktigt att vi är med och utvecklar teknik för samhällets behov och att vi kan dra nytta av lärdomarna och resultaten också i näringslivet.

27.9.2024

Reetta Vairimaa

• Teknologi för människan

Dela denna sida