Är Sverige säkrare nu? Statsvetare ger sin syn på Natointrädet i ny bok

PUBLICERAD: 4 november 2024
UPPDATERAD: 4 november 2024

Vid en hastig anblick kan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina uppfattas som den utlösande faktor som fick Sverige att ansöka om medlemskap i Nato, menar Niklas Bremberg, docent i statsvetenskap, Stockholms universitet.

Han tror att processen påskyndades av Finlands ändrade hållning och beslut om att gå med. Samtidigt påpekar han att det funnits ett informellt samarbete med Nato under en längre tid.

- Vi vet att allt sedan det kalla krigets slut har Sverige samarbetat nära med Nato, säger Niklas Bremberg.

Sverige ingick redan i Natos sfär

Departementsrapporten "Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge: konsekvenser för Sverige" utarbetades under våren 2022. Enligt Niklas Bremberg ledde rapportens resonemang om landets säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten fram till slutsatsen att Sverige behövde ansöka om Natomedlemskap eftersom det i praktiken redan var med. Han menar att regeringen mer eller mindre öppet medger det i samma rapport.

- I rapporten säger man i princip att i omvärldens ögon, och med det menar man i Ryssland, så ingår Sverige redan i Natos sfär. Och det är därför som landet måste ta steget fullt ut och bli fullvärdig Nato-medlem enligt den logik som presenteras i rapporten, säger Niklas Bremberg.

Han upplever att Sverige lade stort fokus på ett snabbt inträde i Nato för att kunna hamna under beskydd av artikel fem.

- Sverige har nu bättre möjligheter att bygga säkerhet tillsammans med sina nordiska och baltiska grannar, men det är osäkert vad Natos artikel fem faktiskt betyder i praktiken om Trump skulle bli USA:s president igen, säger Niklas Bremberg och tillägger att:

- Enbart föreställningen om att USA inte skulle vara berett att upprätthålla artikel fem till varje pris, försämrar naturligtvis Natos avskräckande förmåga, och i förlängningen påverkar detta också Sverige som Nato-medlem.

Politikerna borde ha utrett Natofrågan bättre

Hans Agné, professor i statsvetenskap, tror att Sverige fortfarande har en viktig roll att spela på den internationella politiska scenen och fortfarande har möjlighet att föra en egen utrikes- och säkerhetspolitik.

- Sverige har som alla länder en möjlighet att bedriva sin egen politik. Och den stora uppgiften för Sverige just nu är att hitta sin roll i det här nya läget, säger Hans Agné, som menar att landet inte behöver vara så försiktigt och lydigt följa vad de andra medlemmarna i Nato anser.

- Man kan ju faktiskt ställa sig upp och artikulera vem man är och utgå från att man inte bara är inbjuden på nåder, utan också att man är en viktig aktör som bidrar och som andra behöver.

Efter Rysslands invasion av Ukraina borde politikerna inte ha påskyndat en Natoansökan utan tagit mer tid på sig att grundligt debattera frågan, anser Hans Agné.

- Jag tror att man skulle ha gjort en ordentlig konsekvensutredning innan eller parallellt med ansökningsprocessen. Jag tror att det fanns noll risk för en direkt attack mot Sverige från Ryssland i det skedet. Ryssland satt fast i leran ovanför Kiev - och kom inte loss, säger han och medger samtidigt att:

- Därmed inte sagt att en konsekvensanalys skulle ha lett till någon annan slutsats än att Sverige borde gå med i NATO så snart som möjligt. Men om inte utredningar görs innan beslut fattas blir det svårt att göra rätt i efterhand.

Den hastigt påkomna kursändringen och behovet av att snabbt lämna in en Natoansökan motiverades inte av säkerhetshänsyn, enligt Hans Agné.

- Det motiverades också av en vilja att smida medan järnet var varmt och underlätta beslutet att gå med, säger han. Om målet inte bara var ett medlemskap, utan att vi ska ha en säker värld och ett säkert Sverige, då hade det varit bättre att utreda argumenten för och emot att ett medlemskap leder till det målet.

I boken tar han avstamp i Ulf Kristerssons tal vid Folk och försvar-konferensen i Sälen 2023, där statsministern betonade att Rysslands invasion av Ukraina inneburit ett försämrat säkerhetsläge. Kristersson sade också att landets säkerhetspolitik nu kommer att präglas av "större realism" och "ett tydligt försvar av svenska nationella intressen."

- Jag tror att det ligger en hel del i det resonemanget. Ryssland attack mot Ukraina var och är ett skäl för omprövning av gamla ståndpunkter. Samtidigt är vi fortfarande ett land som präglas av demokratiska värderingar, och vi är ett land som vill tro på samförstånd och ett land som vill tro på fredliga lösningar, säger Hans Agné, och tillägger att Sverige är ett land med ett starkt bistånds- och FN-engagemang. Ett land med de värderingarna behöver kunna basera sin utrikespolitik även på den historien, inte bara på det nya säkerhetspolitiska läget.

Nato måste betrakta sexualiserat våld mot kvinnor som ett säkerhetsproblem

I långfilmsdokumentären "The invisible war" (2012) framkommer det att var tredje kvinnlig soldat i USA:s krigsmakt har våldtagits under sin tjänstgöring, vilket innebär att kvinnliga soldater löper större risk att våldtas av kollegor än att dödas i strid, skriver Maud Eduards, professor emerita i statsvetenskap, i boken.

- Det är skrämmande och visar att föreställningen om mannen-soldatens rätt till kvinnors kroppar är oerhört stark, inte bara i direkta krigslägen utan också inom krigsmakten i fredstid.

1 768 kvinnor i försvaret: "Alla anmälningar måste tas på allvar

Enligt feminismen är våldet mot kvinnor i tider av (hot om) krig och våldets utbredning i fredstid nära sammanflätade processer, skriver Maud Eduards. Hon menar att det finns ett tydligt samband mellan militärt våld och våldtäkt.

- Militarismen föder en mer aggressiv och våldskodad maskulinitet och den kommer till uttryck både i strid och i sexualiserat våld mot kvinnor. Så det finns en koppling mellan militarism, maskulinitet och mäns sexualiserade våld, säger hon och tillägger att:

- Mäns sexualiserade våld mot kvinnor kan ses som ett vapen, som används mot fiendens kvinnor, mot okända kvinnor på flykt, mot arbetskamrater i krigsmakten och mot hustrur och flickvänner i det civila. Det är ett vapenslag med stor räckvidd och som aldrig ser ut att sakna ammunition.

Hon betonar att det sexualiserade våldet inte är en fråga om bieffekter av krig, vad som kallas "indirekta skador", utan en integrerad del av vad som karaktäriserar krig.

Hur ska kvinnor och flickor skyddas från våldtäkter och sexuella övergrepp i krig?
- Det första steget måste vara att problemet erkänns i termer av kön och makt. Nu talas det om kvinnor som offer för sexualiserat våld, medan förövarna mestadels beskrivs i könsneutrala termer. Myten om att män skulle beskydda kvinnor och barn behöver avskrivas.

Enligt Maud Eduards drabbas kvinnor och män på olika sätt i militära konflikter.

- Kvinnor är betydligt mer utsatta för sexualiserat våld. Män upplever framför allt våld och död i strid.

Bokens redaktör Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, skriver i DN (30/10) att amerikanska soldater historiskt sett har anklagats för ett stort antal brott, inklusive sexualbrott, i närheten av sina utländska baser men att de ofta undgått straff.

Han befarar att Sverige riskerar att hamna i en liknande situation som en följd av att DCA-avtalet nu kommer att ge USA "obehindrat tillträde" till 17 svenska militära anläggningar.

DN: "Kalla inte Natokritiker för 'Putinkramare'"

Även om kvinno- och feministrörelsen arbetat hårt för att frågan om sexuellt våld i krig ska hamna högre upp på dagordningen så har det enligt Maud Eduards länge funnits ett starkt motstånd att diskutera dessa frågor inom internationella organisationer som FN och Nato.

Men FN har "pekat på att sexuellt våld riskerar att förlänga konflikter och alltså utgör en freds- och säkerhetsfråga", medger Maud Eduards.

Hur skulle Nato mer aktivt kunna förebygga sexualiserat våld mot kvinnor?
- Genom att erkänna att det sexualiserade våldet är ett säkerhetsproblem och att alliansen är en central aktör i detta perspektiv.

Kommande evenemang

Publikation

Mer om statsvetartrion