Vems röst hörs när vi talar om vatten

Vattenresurserna är inte obegränsade. Till exempel klimatförändringen, befolkningstillväxten och storskaligt jordbruk har lett till att ökenspridning och torka är ett problem i allt fler delar av världen. Vattenresurserna är också mycket ojämnt fördelade, och hundratals miljoner människor lever i områden där tillgången till rent vatten inte är en självklarhet.

De här globala problemen är bakgrunden till projektet THIRST. Det rättsvetenskapliga forskningsprojektet söker inte praktiska svar på vattenfrågor, utan granskar bakomliggande strukturer, aktörer och rättsliga regler som påverkar beslutsfattandet om vatten.

- Vi inbillar oss inte att vi kan lösa vattenkriser, men förhoppningsvis kan vi erbjuda nya perspektiv för aktivister, lagstiftare, beslutsfattare och andra parter, säger Ukri Soirila, biträdande professor i internationell rätt, som leder forskningsteamet tillsammans med universitetslektor Kati Nieminen.

THIRST är ett femårigt projekt som har fått en finansiering på nästan 300 000 euro från Konestiftelsen. Huvudsyftet med projektet är att ge en helhetsbild, eftersom forskarna upplever att det saknas en bredare syn på regleringen av vattenfrågor.

Tidigare juridiska studier om vattenresurser har varit sektorspecifika och har fokuserat på specifika frågor som till exempel vatten som en mänsklig rättighet eller miljöreglering av vatten.

- Det finns allt mer akademisk forskning i ämnet, men vi tycker att den ofta är sektoriell, det vill säga snävt inriktad, eller mycket teknisk. Vi är intresserade av ett bredare diskursivt perspektiv och av vad som finns i bakgrunden, som till exempel politisk ekonomi och maktrelationer, säger Soirila.

Genom att betrakta saker ur ett brett perspektiv går forskarna mot strömmen, för det har länge funnits en tendens inom juridiken till ökad specialisering och splittring inom rättsområdena.

Olika sätt att se på vatten

Universitetslektor Kati Nieminen ansvarar för diskursanalysen i gruppen, och kommer med andra ord att granska olika sätt att se på vatten. Vatten kan till exempel ses som en ekonomisk tillgång, en mänsklig rättighet, en del av ett ekosystem eller en faktor som påverkar den nationella säkerheten.

- Hur vi pratar om ämnet är mycket avgörande. Vatten betyder olika saker i olika sammanhang. Vi är intresserade av vilket av de här konkurrerande sammanhangen som blir det ledande perspektivet, säger Nieminen.

- Vi hoppas kunna synliggöra de strider som förs bakom kulisserna i samband med beslut och juridiska avgöranden som gäller vatten, fortsätter Nieminen.

Genom att undersöka på vilka sätt vattenfrågorna kan struktureras och regleras hoppas forskarna kunna erbjuda nya perspektiv på rättsvetenskaplig forskning - och möjligen öppna upp för självkritik. Det som nämligen ofta går obemärkt förbi är hur rätten bereder, återger och upprätthåller strukturer som leder till en orättvis och ohållbar fördelning av vatten.

Vatten är ett komplext problem

Förutom Nieminen och Soirila kommer Kerttuli Lingenfelter och Susanna Kaavi att ansluta gruppen nästa år.

Forskardoktor Lingenfelter tillför konkretion till projektet i form av fallstudier, medan Kaavi skriver sin doktorsavhandling som en del av projektet. Avhandlingen behandlar olika rättsliga krav som gäller vatten och hur domstolarna har försökt samordna dem. Kaavi intresserade sig för vattenfrågor redan under studietiden och skrev sin avhandling om vatten som en mänsklig rättighet.

- Det klarnade snabbt för mig att rättigheten till vatten var en minimal del av helheten. Det finns så många andra saker som påverkar människors tillgång till vatten, säger Kaavi.

I forskningen kring vatten blir det snabbt uppenbart hur allt påverkar allt. Det är omöjligt att peka ut en enskild faktor som är avgörande för vattenförsörjningen, utan det är alltid ett antal faktorer som samverkar. Den här komplexiteten innebär också att det inte är vettigt att betrakta vatten skilt från till exempel matproduktionen eller den nationella säkerheten, vilket i sin tur gör regleringen krångligare.

Vatten orsakar tvister men öppnar också möjligheter till samarbete

För många finländare är vattenfrågan en oproblematisk och enkel sak. När vi vrider på kranen får vi den mängd rent vatten vi vill ha, och vi behöver knappast oroa oss för att bli utan vatten. Det är ändå inte sagt att vi går säkra från vattenkriser. Brist på vatten någonstans i världen kan orsaka lokala störningar i matproduktionen, och effekterna kan nå oss även om den faktiska vattenbristen skulle ligga till exempel i Asien.

- Jag tror inte att vi i Finland kan distansera oss eller tro att de här frågorna inte angår oss, eftersom klimatförändringarna rör oss alla på ett eller annat sätt, påpekar Nieminen.

Det har uppskattats att vattenrelaterade konflikter och följder av torka, som till exempel flyktingströmmar och miljöproblem, kommer att fortsätta att öka under den närmaste framtiden. De hot som bristen på vatten utgör mot mänskligheten är så pass allvarliga att det också kan uppstå samförstånd och nya former av samarbete vid sidan om konflikter.

- Vatten är i så hög grad en fråga om liv och död att ibland måste till och med tvistande parter samarbeta i vattenfrågor. Förvaltningen av vattenresurserna längs gränsen mellan Pakistan och Indien är ett sällsynt exempel på samarbete i en spänd situation. Det ligger i allas intresse att vattenresurserna inte förstörs, säger Kaavi.

Nyhetsbrev