Arkitekten Jennifer sadlar om för att bli lärare i årskurs 4-6

Jennifer Santos Hellgren är arkitekten som bestämde sig för att sadla om. Nu går hon Stockholms universitets kompletterande pedagogiska utbildning (KPU) för att bli lärare i årskurs 4-6, i matematik, naturvetenskap och teknik.

Vi har bra och entusiastiska lärare, som lyfter seminarierna med roliga övningar och intressanta diskussioner.

Mellan sina olika arkitektuppdrag arbetade Jennifer extra på förskolor och upplevde det som roligt och givande att jobba med barn. Med tiden insåg hon dessutom att arkitektbranschen kanske inte var riktigt rätt för henne, och i samband med lågkonjunkturen började hon se sig om efter alternativ. Det var då hon hörde talas om KPU, och tyckte det lät perfekt att studera i ett år för att skola om sig till lärare istället för att kanske läsa minst tre år för att kunna byta bransch.

- Utbildningen är mycket intressant! Vi har bra och entusiastiska lärare, som lyfter seminarierna med roliga övningar och intressanta diskussioner. Och vi studenter är ett engagerat gäng med olika erfarenheter. De flesta har också egna barn i olika åldrar, vilket bidrar till många bra samtal om hur barn kan vara, tänka och bete sig.

Bra upplägg med delvis distans

Det ettåriga KPU-program som Jennifer Santos Hellgren och hennes studiekamrater går omfattar 75 högskolepoäng, vilket innebär att de studerar i två förlängda terminer. Vårterminen sträcker sig mellan 2 januari till 30 juni, och höstterminen startar redan 1 augusti och pågår fram till 30 december. Periodvis blir det intensiva studier.

- Ja, det har blivit en del helgstudier, säger Jennifer, men det var jag beredd på. Hur stressigt det känns beror ju också på hur man är som person, vad man har för hemsituation, eller om man kanske arbetar vid sidan av studierna. Jag jobbade extra i början, men slutade med det eftersom kurserna har ett högt tempo och jag ville prioritera familjen på helger och kvällar och inte enbart sitta och plugga.

Programmet ges på campus, men med en del distansstudier. I praktiken betyder det att gruppen samlas på Stockholms universitet en eller två dagar i veckan och att man för övrigt styr sin egen studietid. Det tycker Jennifer är ett bra upplägg.

- För mig som har barn och bor en bit bort passar det bra med delvis distansstudier, det är värdefullt att kunna planera sin tid efter familjens behov. Fast när det är föreläsningar och seminarier föredrar jag att vara på campus. Det är enklare och trevligare att ha diskussioner och övningar på plats ihop med de andra, istället för bakom en skärm. I de sammanhangen får jag ut mer av fysiska träffar.

Lärorikt och givande med VFU

I utbildningen ingår det att göra så kallad verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ute på skolor. Under några veckor är du då ute i en klass och får prova på att undervisa på riktigt, med stöd av en handledare. Du har en kortare VFU-period i början av utbildningen och en längre mot slutet.

Även om vi vet att skolan har sina brister och utmaningar, så är det helt ovärderligt när man får se barn lyckas och växa.

- Att få göra VFU efter bara två månaders studier kändes både spännande och lite skrämmande, berättar Jennifer. Första veckan var ganska tuff, när allt var nytt och jag precis träffat eleverna, men redan andra veckan kunde jag deras namn och började känna mig mer varm i kläderna.

- I studentgruppen hade vi stort behov av att dela upplevelser och intryck med varandra under VFU:n, så vi hördes några gånger och bollade tankar och funderingar. Jag tror att alla lärde sig mycket om sig själva, och förstås även hur vardagen ser ut för en lärare. Att vara ute på VFU är otroligt lärorikt och givande! När vi återgick till våra vanliga studier igen kändes tillvaron nästan lite tom.

Ser positivt på framtiden

Vid årsskiftet blir Jennifer Santos Hellgren behörig att undervisa i grundskolans årskurs 4-6 i ämnena matematik, naturvetenskap och teknik. Efter att tidigare ha arbetat i en konjunkturkänslig bransch ser hon nu positivt på framtiden och har börjat titta efter jobb.

- Även om vi vet att skolan har sina brister och utmaningar och att det säkert kan vara tufft emellanåt, så är det helt ovärderligt när man får se barn lyckas och växa.

- Jag tror också att vi som går KPU kommer att ha nytta av de olika yrkeserfarenheter som vi har med oss. Vi har andra kunskaper och kan prata om ett ämne ur flera perspektiv, eller kanske utforma en övning med nära koppling till sådant som vi själva gjort i våra tidigare yrken.