Inga fler programmeringsuppgifter

Inga fler programmeringsuppgifter

Den planerade reformen av urvalsproven innehåller fortfarande en del frågetecken, men är också en möjlighet för universiteten.

Kolumn har publicerats i tidningen Yliopisto 5/2024.

Inom datavetenskap har vi åtminstone sedan 2002 ett gemensamt urvalsprov för alla universitet som utbildar magistrar i ämnet (dock kom Åbo Akademi med först 2019). De tekniska universiteten har sitt eget urvalsprov.

Urvalsprovet är inte sådant som man läser till, utan det testar allmänna färdigheter som behövs inom området, såsom problemlösning. En av uppgifterna är konstruktiv, en sorts programmeringsuppgift utan att förutsätta att studenten kan programmera.

Sedan 2020 är provet elektroniskt och de senaste åren har utvärderingen varit automatisk. Det gäller även "programmeringsuppgiften": "koden" har automatiskt testats att den fungerar. Det har alltså varit ganska långt från bara flervalsfrågor som har ingått.

Nio nationella prov

Nu är en reform av urvalsproven på väg. I reformen ska den stora mängden urvalsprov ersättas av nio nationella prov. Egentligen är det lite mera komplicerat, för varje prov har alternativa delar. Som exempel kan ges det planerade nya provet där datavetenskap ingår. Samma prov gäller för matematik, men de som söker in till matematik ska göra flera (mera avancerade) matematikuppgifter jämfört med dem som söker in till datavetenskap.

Kommer alla ämnesområden att gå med på det här? Jag träffade på professor Johan Bärlund, som är ledare för magisterprogrammet i rättsvetenskap vid juridiska fakulteten. Till min förvåning berättade han att de är försiktigt positiva till reformen. Johan sade att de var närmast oroliga för den strama tidtabellen.

Det som oroar mig är vad för plattform som kommer att användas. "Programmeringsuppgifter" behövs knappas längre. Men i vilket fall som helst bör de möjliga svaren vara andra än bara flervalsfrågor, till exempel med text som svar. För att förbereda dem som söker in, tycker jag att man borde göra ett exempelprov för att visa hurdant det kommer att vara.

Själv tycker jag att planerna låter bra. Men "the devil is in the details". Så vi får se hur det hela kommer att gå.

Skribenten är äldre universitetslektor i datavetenskap vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten och proprefekt för Forskningsinstitutet för informationsteknologi HIIT.

Tidningen Yliopisto är en vetenskapstidskrift vid Helsingfors universitet som följer journalistreglerna.