Havis Amanda och sjölejonen konserverades med omsorg

Som en del av konserveringen stärktes skulpturens struktur, och alla sprickor och hål lagades med bronstrådssvetsning. Samtidigt förstärktes också fogarna i fontänens övre bassäng i brons genom svetsning. Den mer än hundraåriga skulpturen tål ändå inte att man klättrar på den.

- I den övre bassängen finns fortfarande spår efter slitage i form av mikrosprickor, som det inte var möjligt eller ens meningsfullt att laga. Därför är det viktigt att komma ihåg att man trots alla reparations- och förstärkningsåtgärder inte heller i fortsättningen får klättra på verket, säger Polina Semenova, konservator av offentlig konst

Hundra års smuts tvättades bort

Vid ytkonserveringen avlägsnades de lager av smuts, luftföroreningar och kalkavlagringar som samlats på skulpturens yta under hundra år. Även det blågröna patinalagret snyggades till för att skulpturens detaljerade former och uttrycksfullhet ska komma fram bättre. Till slut vaxades verkets yta för att skydda den.

- Konserveringsprojektet lyckades bra och förlänger Havis Amandas livstid som förväntat. Helsingfors älskade landmärke är nu i bättre skick och kan beundras även av kommande generationer på Salutorget. Jag är också glad över denna unika chans att studera verkets strukturer och de tekniker genom vilka det är uppbyggt. Vi känner nu Havis Amanda mycket bättre än för ett år sedan, säger Polina Semenova.

Fontänen med sina bronsskulpturer, som stod klara 1908, är ett helhetskonstverk som designats av Ville Vallgren. Utöver det konstnärliga värdet är verket mycket betydelsefullt i kulturhistoriskt perspektiv och för stadsbilden.

Havis Amanda hör till Helsingfors stads konstsamling, som förvaltas av HAM Helsingfors konstmuseum. Stadsmiljösektorn ansvarar för verkets vattensystem och det övriga tekniska underhållet.

Under folkfester skyddas Havis Amanda med kraftiga skivor

Public link

Please use the above public link if you want to share this noodl on another website.