Undersökning: Styrverktyg för automatiseringen och tjänstefieringen inom transport

Undersökning: Styrverktyg för automatiseringen och tjänstefieringen inom transport

Den 8 november publicerade regeringen en forskningsrapport om hur ny teknik och nya tjänster påverkar transportsystemet samt region- och samhällsstrukturen. I rapporten beskrivs också hur den offentliga sektorn kan styra konsekvenserna i önskad riktning. Studien genomfördes av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Finlands miljöcentral Syke.

Automatiseringen, digitaliseringen och tjänstefieringen inom transport formar framtidens former av mobilitet. Konsekvenserna kommer att påverka människors rörlighet, transportsystemet och på längre sikt även den byggda miljön.

I studien undersöktes sex tekniker och tjänster inom transport som har identifierbara konsekvenser för passagerartrafiken och därmed på region- och samhällsstrukturen och som kan komma att bli vanligare under de kommande 10-20 åren. De utvalda helheterna är automatiserade personbilar, robottaxin, automatiserad kollektivtrafik, tjänster för samanvändning och kamratuthyrning, mobilitet som tjänst (MaaS) och intelligent trafik- och transportstyrning.

Automatiseringen, digitaliseringen och tjänstefieringen inom transport gör mobiliteten smidigare för många människor

Enligt studien uppkommer effekterna av nya tekniker och tjänster inom transport främst i och med att dessa medför nya transportsätt eller förändrar transportsättens resmotstånd. Resmotstånd beskriver hämmande faktorer för mobiliteten, t.ex. tid, ansträngning och finansiella kostnader. De flesta tekniker och tjänster syftar till att minska resmotståndet.

Färdmedelsspecifika förändringar i de hämmande faktorerna återspeglas i mobiliteten och därmed i efterfrågan på till exempel transportleder och mobilitetstjänster. På längre sikt kommer förändringarna att påverka olika områdens attraktionskraft. Regioner som är lättillgängliga är också i allmänhet attraktiva platser att bo, arbeta och tillbringa fritiden på. Förändringar i mobiliteten och områdenas attraktionskraft kan sätta press på utvecklingen av transportinfrastruktur eller transporttjänster.

Studien visar också att den befintliga region- och samhällsstrukturen har ett betydande inflytande på hur och var de olika transportsätten är bäst lämpade. Till exempel finns de bästa förutsättningarna för servicebaserad och delad mobilitet i täta och urbana miljöer. Den decentraliserade samhällsstrukturen skapar å andra sidan förutsättningar för en mobilitet som bygger på automatiserade personbilar.

Ny teknik och nya tjänster kan erbjuda sätt att uppnå transportpolitiska mål

Den teknik och de tjänster som undersökts hänför sig i stort sett till samhällspolitik, människors attityder och preferenser, tekniska möjligheter, transportinfrastruktur, stadsstruktur och kostnader. Därför bör de utmaningar och möjligheter som ny teknik och nya tjänster medför också beaktas i bredare samhällsstrategier och planer på lokal, regional och nationell nivå.

Studien visar att teknik och tjänster kan vara ett sätt att uppnå transportpolitiska mål, men att detta kräver att man använder sig av styrverktyg. Att erkänna det ömsesidiga beroendet mellan transport och markanvändning är nyckeln till att välja rätt politiska verktyg. I rapporten presenteras styrverktyg för att påverka den framtida utvecklingen inom sju helheter:

1. Transportplanering och planläggning
2. Utveckling av kollektivtrafiken
3. Beskattning, ekonomiska incitament och begränsningar
4. Parkeringspolitik
5. Utnyttjande av samreglering
6. Utbildning och digitala tjänster
7. Förutsättningar för automatiserad körning

Resultaten av projektet kan till exempel användas vid planering av transportsystem, lagstiftningsprojekt gällande teknisk utveckling inom transport samt region- och samhällsutveckling på nationell, regional och lokal nivå.

Ytterligare information: specialforskare Esko Lehtonen, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, tfn 040 158 9548 , [email protected] och ordförande för forskningsprojektets styrgrupp, och specialsakkunnig Atte Riihelä, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 181, [email protected]

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. Informationsleverantörerna ansvarar för innehållet i de rapporter som publiceras i publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, och innehållet representerar inte nödvändigtvis statsrådets uppfattning. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv/framsida

Public link

Please use the above public link if you want to share this noodl on another website.