Med artificiell intelligens kan vi optimera livet, men vi bör värna om förmågan att tåla bräcklighet

Med artificiell intelligens kan vi optimera livet, men vi bör värna om förmågan att tåla bräcklighet

Artificiell intelligens (AI) kan påverka hurdana människor vi är och hur vi förhåller oss till varandra. Men AI kan inte ersätta kärnan i mänskligheten, säger etikforskare.

Vi är omgivna av teknik som är baserad på artificiell intelligens. Roboten dammsuger och transporterar mat, navigatorn beräknar alltid tålmodigt en ny rutt och chattboten tappar aldrig humöret över våra frågor. Äldre människor kan samtala med en vårdsäl, språkmodeller kan på ett ögonblick skapa det innehåll vi efterfrågar och på nätet vi kan dejta en artificiell partner som uppfyller alla våra skönhetsideal.

Är vår innersta önskan att få det vi vill ha och det som behagar oss, eller är vi redo att möta det nya och oväntade? Etikforskarna, professorn i socialetik Jaana Hallamaa och forskardoktorn i socialetik Taina Kalliokoski, är överens om att artificiell intelligens kan förändra vår livsmiljö och påverka oss, men inte ersätta mänsklighetens innersta kärna.

Att tåla bräcklighet är en viktig del av vår mänsklighet

Kan det vara lättare att visa sin ofullkomlighet och sårbarhet för artificiell intelligens än för en annan människa? Kommer vi i framtiden att öppna oss för en AI-terapeut? Kommer robotar att göra intima vårdåtgärder?

Kalliokoski stötte på frågor av den här typen när hon gjorde podcasten 10 pulmaa tekoälystä.

- Om en person har förlorat förtroendet för andra människor, är det kanske lättare att lita på en dator. Artificiell intelligens kan lämpa sig mycket väl för att tillgodose vissa behov.

Hallamaa beskriver hur bilens navigator kan vara mer pålitlig, eller åtminstone mer tålmodig, än en mänsklig kartläsare. Navigatorns kolugna attityd kan förbättra sinnesstämningen hos föraren.

- Och en samtalsrobot på ett vårdhem orkar svara på frågor från en person med en minnessjukdom om och om igen - frågor som de anhöriga kan bli frustrerade över. Men samtalsroboten kan inte återuppleva minnen eller det förgångna tillsammans med sin samtalspartner.

Det är bra att värna om förmågan att tåla bräcklighet och sårbarhet samt om den osäkerhet som hör till mänskliga relationer, säger Taina Kalliokoski. Det kan till och med kännas obekvämt.

- Mänskliga relationer är inte fasta och slutna system, utan är alltid förknippade med oförutsägbarhet.

Artificiell intelligens påverkar vår uppfattning om oss själva och varandra

Olika datasystem gör det möjligt för oss att inte längre vara begränsade av tid och plats på samma sätt som tidigare. Vi är ständigt uppdaterade, information förmedlas omedelbart, och vi har ständigt nätet inom räckhåll. Enligt Hallamaa kan det här göra oss mer otåliga: mänskliga relationer fungerar inte lika snabbt. I verkliga relationer gestaltar sig tid och plats på olika sätt.

Kalliokoski är inne på samma linje.

- Att verka i en algoritmisk verklighet kan inskränka vår uppfattning om hurdan världen är. Samhällen blir mer likt bubblor. Jag oroar mig även för det effektivitetstryck och effektivitetsideal som artificiell intelligens orsakar.

Kalliokoski och Hallamaa vill fästa vikt vid de effekter som leder till ojämlikhet i ett samhälle som mer och mer bygger på artificiell intelligens, något som enligt dem det har talats alltför lite om. Effekterna har direkt koppling till samhällets stabilitet.

- Ju mer uppgifter en person är villig att ge ut och ju fler kakor en person accepterar, desto effektivare service får personen i utbyte, säger Kalliokoski.

- Om du ger åtkomst till system och databaser för hantering av hälsouppgifter kan det ge dig synergieffekter. Men hur är det då med dem som inte vill uppge sådan information? Är det möjligt att säga nej? Ändrar den status en person har eller de tjänster som erbjuds personen om hen inte producerar lika mycket data? Vi borde undersöka det här mer ingående för att kunna föregripa.

Å andra sidan, säger Kalliokoski, är människor flexibla och kapabla att även göra motstånd.

- Det pratas redan om digital detox. Detoxen har likheter med religiös asketism, där känslan av betydelse uppstår genom avhållsamhet och vägran. Mobilfria skolor har gett upphov till mycket diskussion. Det visar på visdom i samhället att ibland kunna bromsa.

Minskar artificiell intelligens stödet till den offentliga sektorn?

Teknik som baserar sig på artificiell intelligens avslöjar hur förhållandet mellan stat och medborgare ser ut. Enligt Kalliokoski finns en strävan att utveckla den offentliga förvaltningens tjänster i en riktning där människan själv ser efter sin välfärd och sitt liv.

- Det handlar i grund och botten om huruvida människan betraktas som en utgiftspost eller som en resurs.

Om vi inte får vård eller bemöts av en maskin eller telefontjänst inom den offentliga sektorn, söker vi hjälp på annat håll, om det bara är möjligt. Det är här Hallamaa ser en fara.

- Viljan att stödja den offentliga sektorn med skattemedel kan försvagas. Samtidigt visar till exempel skandaler vid vårdhem eller resultaten av privatiseringen av skolor i Sverige att inte heller privata tjänster alltid fungerar bra.

En nackdel med automatiseringen är att människors livssituationer är mer komplicerade än de förutbestämda situationerna som den artificiella intelligensen programmerats för, säger Kalliokoski.

- Jämfört med detta framstår bilens navigator som mycket bra: den söker alltid efter en ny lösning beroende på situationen. Kanske kunde liknande, självlärande system vara till hjälp också när det gäller att effektivisera systemen för de offentliga tjänsterna, föreslår Hallamaa.

Hurdant är ett gott människoliv?

När det gäller virtuella AI-stödda partner är både Hallamaa och Kalliokoski skeptiska: kontakter med artificiell intelligens kan inte släcka längtan efter mänsklig kontakt.

Kalliokoski påpekar att artificiell intelligens inte har några verkliga erfarenheter som vi kan dela med den. Därför kan den perfekta AI-partnern enligt Hallamaa också bli irriterande med tiden.

- Med hjälp av en språkmodell kan vi småprata, men artificiell intelligens lever alltid endast i den nuvarande stunden. Skulle den kunna föra intressanta teman på tal och bidra med inspirerande eller störande synpunkter?

Vi återgår till optimering:

- Vad är ett gott människoliv, och vilken är vår gemensamma vision av ett gott liv? frågar sig Kalliokoski.

- En virtuell AI-stödd fantasipartner som är redo att tillgodose alla behov är effektiv optimering. Jag tror att det som förbinder oss människor till varandra är våra sprickor, motsättningar och friktionsytor. De ger oss en djupare betydelse och får oss att växa som människor. Det här är något som artificiell intelligens varken kan utplåna eller ersätta.