Den medeltida prästgårdens utgrävningar

Förundersökningar

Eftersom den forntida markanvändningen på prästgårdens område var okänd, måste man före utgrävningarna göra förundersökningar. Med hjälp av dem tog man reda på var under marken det gömde sig gamla byggnadslämningar. Under förundersökningarna gjorde man mätningar med en magnetometer och grävde provgropar. Med hjälp av magnetometern mätte man styrkan av jordens magnetfält. De ställen där man hittade avvikande värden var intressanta, för då kunde man anta att det fanns någon konstruktion som åstadkom avvikningarna. Med hjälp av magnetometern hittade arkeologerna ett område där det funnits en gammal smedja.

Arkeologerna grävde över 50 provgropar i prästgårdens omgivning. Med hjälp av provgroparna ville de se hur tjocka kulturlager det fanns på de olika platserna. Kulturlager är jordlager som färgats på grund av mänsklig aktivitet. På ställen där det fanns tjocka kulturlager, hade också funnits mycket mänsklig aktivitet. Området med tjocka kulturlager söder om den nuvarande prästgården visade sig vara lämningarna av den medeltida prästens boställe.

Utgrävningar

Med hjälp av de arkeologiska utgrävningarna undersökte arkeologerna lämningarna av den gamla prästgården som var grundad på 1300-talet. Av prästgården hittades en stenfot, ett gammalt trägolv och två ugnsbottnar. Ovanpå den gamla prästgården hade man byggt en ria, vars ugnslämningarna arkeologerna också hittade. Alla konstruktioner som påträffades under utgrävningarna var från tiden före 1699. Från det året härstammar den äldsta kartan över området och enligt den och nyare kartor har det inte funnits några byggnader på den platsen. Föremålen som hittades i samband med utgrävningarna berättar om vardagsliv och föremålskultur i en medeltida prästgård. Bland fynden finns mycket fina föremål, bl.a. skickligt utsmyckade bordsknivar, keramik och glasvaror från Mellaneuropa och ett tiotal i huvudsak svenska och baltiska mynt från 1400- och 1500-talen. På basen av föremålsfynden har prästgården klart hört till det övre skiktet av samhället.

Analyser

Förutom att gräva fram konstruktioner och föremål tar man under utgrävningarna många olika slags prover, som analyseras efter grävningarnas slut. Analyserna ger en utförligare och mångsidigare bild av livet och av omgivningen runt grävningsområdet. Under Kyrkobys utgrävningar togs växtprover, eller makrofossilprover. De analyserades av en makrofossilforskare, som på basen av olika växtlämningar kunde berätta till exempel vad man odlat i byn och vad för växter man samlat i naturen. I Kyrkoby hittades bl.a. råg och korngryn, hallonkärnor och lämningar av växter som fläder, pilört och ängssalvia, som fordom vuxit i byn.

Benmaterialet som hittats i byn analyserades av en benforskare, eller osteolog. På basen av benfragmenten kunde hon känna igen vilka olika djurarter som tidigare funnits i byn och vad man ätit. Bland benen i Kyrkoby fanns husdjur som kor, häst, gris och får. Även ben av katt hittades. Bland djur som kan klassas som pälsdjur fanns skogshare, räv och säl. Av gnagare hittades skogsmus, råtta och åkersork.

Dessutom tog man många dateringsprover på utgrävningarna. Som dateringsprover duger till exempel förkolnade trärester, brända ben och sädeskorn. Allt som innehåller kol kan dateras med radiokolmetoden. Med hjälp av den mäter man halveringstiden av den radioaktiva C14-iostopen i kolet. När en organism dör, slutar den samla radiokol och radiokolatomerna börjar söndras. Genom att mäta mängden radiokol som finns kvar i dateringsprovet, kan man fastställa des ålder. Prästgårdens prover daterades till tiden mellan 1300- och 1500-talen. Dateringarna styrker det som föremålens ålder redan antytt.

Föremålsbilder

Foto: Pekka J. Heiskanen, Vanda stadsmuseum

Andreas on Vantaan kaupunginmuseon arkeologi, joka on palkittu tekemästään monipuolisesta arkeologian popularisointityöstä.