Självständigt förverkande ska göra kriminella fattigare

Polisens underrättelseenhet får uppgift om att person X står som ägare till tre lyxbilar. X har inte någon inkomst från ett arbete, han äger inga fastigheter och har inga pengar på banken. Han står folkbokförd i en bostadsrätt som flickvännen äger.

En förundersökningsledare vid Polismyndigheten inleder en utredning om självständigt förverkande och beslagtar de tre lyxbilarna. Förundersökningsledaren lämnar över utredningen till en åklagare.

Han får ett juridiskt biträde förordnat.

X måste visa varifrån han fått medel att köpa bilarna genom de digitala spår som lämnas vid lagliga transaktioner, men har svårt att förklara sig.

Utredningen och omständigheterna i övrigt visar att X inte har någon legal förmåga att ha köpt bilarna. Åklagaren ansöker om självständigt förverkande hos tingsrätten.

Tingsrätten prövar om X:s tre lyxbilar ska tas ifrån honom och kommer fram till att det är sannolikt att bilarna har finansierats med brottslig verksamhet. Värdet av lyxbilarna tillfaller staten.

Ett förverkande kan ske genom antingen sakförverkande eller värdeförverkande. Sakförverkande innebär att ägaren till en viss egendom förlorar sin rätt till egendomen som istället tillfaller staten. Ett värdeförverkande innebär att en person blir skyldig att betala en viss summa pengar till staten.

Hittills har reglerna i brottsbalken endast gett möjlighet att ta egendom i beslag och förverka om det är bevisat att den är inköpt med pengar som kommer från ett visst brott eller brottslig verksamhet. Det finns också möjlighet att i vissa fall ta egendom som kommer från mer ospecificerad brottslig verksamhet, så kallat utvidgat förverkande. Utvidgat förverkande kan beslutas när någon döms för ett brott som enligt sin straffskala kan ge sex års fängelse eller vissa särskilt angivna brott.

Den nya lagstiftningen om självständigt förverkande innebär att det räcker med att det är klart mer sannolikt att egendom härrör från brottslig verksamhet, än att så inte är fallet.

I lagens förarbeten ges exempel att så skulle kunna vara fallet om en person utan kända inkomster kör runt i en exklusiv bil, bär dyrbar egendom eller har en fastighet vars inköpskostnad svårligen kan förklaras med legala inkomster. Om personen har egendomen i sin besittning, t ex innehar en bil eller kontrollerar ett konto med pengar, görs även antagandet att han eller hon också är ägare till egendomen.

Frågor och svar

Ja. Om släktingen anser att fritidsbåten tillhör honom eller henne, kan han eller hon väcka talan om det en domstol. Om det finns synnerliga skäl kan personen ha rätt till juridiskt biträde.

Det gör domstolen, på begäran av åklagare. Domstolens beslut kan överklagas.

Ja. För barn under 15 år krävs särskilda skäl. Den hänsyn som bör tas till barnet ska ställas i relation till risken att barn utnyttjas som förvarare av kriminellas egendom och de risker som detta i sin tur medför för att barn ska utnyttjas och dras in i allvarlig kriminalitet.

Ett av huvudsyftena med en utredning om självständigt förverkande är att klarlägga ägandeförhållandena. Om det visar sig att egendomen tillhör någon annan och den personen haft legal möjlighet att införskaffa egendomen, kommer den inte att förverkas.

Svensk polis och åklagare kan beslagta och yrka om förverkande av egendom som finns utomlands. Det gäller allt från fastigheter till kapital som finns på konton vid utländska banker.