”Kraven är för låga”

Foto: Moelven Töreboda

I maj förra året lade Boverket fram ett förslag om att införa gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan, med syftet att minska byggsektorns utsläpp av växthusgaser. Efter att remisstiden nu har löpt ut står det klart att många remissinstanser anser att förslaget inte är tillräckligt ambitiöst för att möta de klimatutmaningar som världen står inför.

Globalt står byggbranschen för 37 procent av utsläppen av växthusgaser. I Sverige är siffran något lägre, där 20 procent av de nationella utsläppen kommer från byggverksamhet och drift av fastigheter. Genom ett stort fokus på energianvändning i driftsfasen har branschen lyckats minska utsläppen härifrån. Däremot har inte utsläppen från byggande och renovering minskat på motsvarande sätt, och utgör nu relativt sätt för den absolut största andelen över livscykeln. Det innebär att det vilar ett stort ansvar på sektorn, men också att det finns en stor potential för att minska utsläppen.

Gränsvärdena behöver skärpas ytterligare

Det råder en bred enighet bland aktörer i branschen om att Boverkets förslag om införande av gränsvärden är ett steg i rätt riktning, men många framhåller att det krävs en betydligt högre ambitionsnivå.

Flera som svarat på remissen, däribland Svenskt Trä och Träbyggnadskansliet, påpekar att gränsvärdena ytterligare bör skärpas för att vara i linje med Sveriges klimatmål.

Av de 97 remissvar som kommit in pekar de flesta på behovet av att inkludera fler byggdelar och att hela livscykeln för byggnaden bör beaktas. Enligt Boverkets förslag ska gränsvärdet enbart omfatta själva byggskedet. Motivet till detta är att man vill styra mot minskade utsläpp där de är som störst, att det finns andra styrmedel för energianvändningen under driftsfasen, att det enbart är för byggskedet som det går att verifiera beräkningarna och att användningsskedet måste baseras på antaganden/scenarier vilket begränsar styrningen. Svenskt Trä och Träbyggnadskansliet håller med Boverket om att det är lämpligt att gränsvärdet avgränsas till byggskedet av samma skäl som de Boverket framför. Många efterfrågar också ett större fokus på ombyggnads- och renoveringsprojekt i både gränsvärden och klimatdeklarationer, eftersom betydande klimatreduktioner kan nås genom att underhålla befintliga byggnader. Vidare betonar flera av remissinstanserna behovet av en strikt uppföljning av gränsvärdena, för att säkerställa att bygg- och fastighetssektorn bidrar effektivt och för att inte missgynna seriösa aktörer. Man vill också se att en harmonisering med krav på EU-nivå utvecklas.

Flera påpekar också att kravet på klimatdeklarationer som infördes år 2022* redan har haft en positiv effekt på branschen - men nu är det dags att ta nästa steg.

Detta är ett urval av svaren från några remissinstanser:

• Byggföretagen godkänner de föreslagna gränsvärdena men betonar att företagens kunskapsnivå såväl gällande beräkningsmetodik som hur man bygger med lägre koldioxidutsläpp varierar. Byggföretagen lyfter att regeringen och Boverket behöver följa branschens mognad och vara öppna för att en tätare skärpning av gränsvärdena (än vart femte år) kan vara möjligt efter 2030. Detta då många initiativ i branschen gör att gränsvärdena kan uppnås redan idag.
• Byggmaterialhandlarna vill se en längre plan än sex år för att säkerställa en hållbar implementering av gränsvärdena.
• Byggmaterialindustrierna väljer att inte lämna någon kommentar gällande gränsvärdet (och vilka moduler som omfattas), då man uppger att medlemmarna har olika syn på detta. Organisationen framhåller att de vill se en konsekvensanalys från Boverket kring vad ökade kostnader och administration kommer att uppgå till för byggmaterialtillverkare, om förslaget träder i kraft.
• Cementa efterfrågar att gränsvärdena ska omfatta hela byggnadens livscykel och inte bara byggfasen.
• Fastighetsägarna Sverige välkomnar förslaget men menar att tidsplanen inte är realistisk och att de föreslagna gränsvärdena är för konservativa för att uppfylla globala klimatmål.
• HSB Riksförbund tycker att gränsvärdena bör skärpas redan år 2027, och att maxgränsen för klimatpåverkan sedan ska sänkas löpande.
• Riksbyggen framhåller att utvecklingen går snabbt och att kunskapen om byggnaders klimatprestanda och tillgången på byggprodukter med låg klimatpåverkan har förbättrats avsevärt, vilket kan ställa högre krav på byggbranschen.
• Sveriges Arkitekter påpekar att gränsvärdena inte är tillräckligt skarpa för att kunna minska klimatpåverkan, och menar att hela livscykeln för byggnaden bör inkluderas i klimatdeklarationerna.
• Villaägarnas Riksförbund avstyrker förslaget i sitt remissvar, då man anser att det kommer generera alltför stora kostnader på grund av en mer omfattande administration.

Svenskt Trä och Träbyggnadskansliet betonar att gränsvärdena som föreslås för 2025 behöver vara skarpare för att målet med lagen om klimatdeklarationer ska nås, och för att tvinga byggprojekt med hög klimatpåverkan att vidta åtgärder.

- Det är jättebra att det införs gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Men vi vet att det redan idag går att bygga med lägre klimatpåverkan än de föreslagna gränsvärdena för 2025. Med tanke på det stora behovet av omedelbara och kraftfulla åtgärder för klimatet behövs gränsvärden som verkligen minskar utsläppen så att de kan halveras till 2030, säger Anna Ryberg Ågren, direktör för Svenskt Trä.

Läs mer om Svenskt Träs remissvar och förslag till regeringen här.

Boverkets förslag

Förslaget innebär att från och med den 1 juli 2025 ska nya byggnader ha en begränsad klimatpåverkan per kvadratmeter. För flerbostadshus föreslås en maxgräns på 375 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttototalarea och för småhus 180 kilo koldioxidekvivalenter. Gränsvärdena ska gälla byggskedet A1 till A5, se bilden nedan. En klimatdeklaration som omfattar hela byggnadens livscykel föreslås från 1 januari 2027 (gränsvärdet gäller dock fortfarande A1-A5).

* Från och med den 1 januari 2022 har Sverige en lag som anger att klimatpåverkan för byggskedet ska deklareras för nya byggnader i syfte att minska klimatpåverkan från byggandet. Foto: Illustration: Infab, Boverket