Tiotusentals löntagare riskerar att drabbas av fattigdom under de närmaste åren

Fattiga löntagare blir allt mer utsatta på grund av regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten och försämringar av villkoren i arbetslivet. Under de närmaste tre åren befaras antalet löntagare som drabbas av fattigdom öka med över 27 000 personer.

Fattigdom drabbar också många som har ett jobb. I Finland finns det ungefär 100 000 arbetstagare som har stora svårigheter att klara sig på sin lön. Över 61 000 arbetstagare har så låga inkomster att de trots sociala inkomstöverföringar lever under fattigdomsgränsen.

Så mycket som 12 procent av medlemmarna de FFC-anslutna fackförbunden kämpar med allvarliga svårigheter att försörja sig, vilket innebär att de löper stor risk att drabbas av fattigdom.

- De nedskärningar i den sociala tryggheten som regeringen Orpo-Purra har gjort förvärrar situationen ytterligare. Institutet för hälsa och välfärd har uppskattat (på finska) att antalet löntagare som lever under fattigdomsgränsen kommer att öka med 31 procent fram till år 2027. Det innebär att upp till 27 000 fler personer som har ett jobb kommer att hamna under fattigdomsgränsen under de kommande tre åren, säger Ari-Matti Näätänen som är forskningsexpert på FFC.

Fattiga löntagare är ofta de mest utsatta på arbetsplatserna

Framför allt löntagare som har inkomster på mindre än 2 000 euro i månaden löper en stor risk att drabbas av fattigdom. En femtedel av arbetstagarna inom FFC:s branscher tjänar mindre än det här.

Fattigdom bland löntagare är vanligare inom kvinnodominerade branscher, vid små företag och bland deltidsanställda.

- Den dåliga ekonomiska situationen syns på många sätt i vardagen för fattiga löntagare. De har till exempel utsökningsskulder och snabblån i högre grad än andra. De upplever också oftare än genomsnittet att deras arbete är psykiskt belastande, berättar Näätanen.

Det är också vanligt att de är rädda för att förlora sitt jobb (på finska), eftersom det skulle leda till ett ännu torftigare liv.

Utsatthet hopar sig. Fattiga löntagare drabbas till exempel oftare än andra av arbetslöshet under sin tid i arbetslivet. Av de arbetstagare inom FFC:s branscher som löper stor risk att drabbas av fattigdom har 35 procent varit arbetslösa i något skede under de senaste två åren. Bland personer med låg risk för fattigdom är motsvarande siffra 10 procent.

- Undersökningar visar att fattiga löntagare oftare än andra skulle byta jobb om det var möjligt. Å andra sidan är det många som inte har de resurser som krävs för att till exempel byta jobb eller utbilda sig. Många berättar att de har hamnat i en fattigdomsfälla, där de ofta saknar framtidsutsikter i livet.

Fattiga löntagare är också mycket beroende av arbetsgivaren, och många känner sig tvungna att ha flera jobb samtidigt. Fattiga löntagare har mycket få möjligheter att själva påverka sin situation om ingen lyssnar på dem eller företräder dem på arbetsplatsen.

- Metoderna för att lösa fattigdom bland löntagare handlar om hur arbetet kan organiseras på ett förnuftigare sätt, hurdana avtal förbunden förhandlar fram, hur arbetsproduktiviteten kan förbättras och hur arbetstagarna kan få tillgång till utbildning. För en del kan situationen också förbättras om de direkt ber arbetsgivaren om löneförhöjning, säger Näätänen.

Köpkraften hos låginkomsttagare har minskat

På kort sikt påverkas fattigdomen bland löntagare i hög grad av hur köpkraften utvecklas. I västländerna har köpkraften för lågavlönade sjunkit kraftigt under åren 2021-2023.

- Enligt OECD:s bedömning (på engelska) är Finland ett av få industriländer där den här utvecklingen har lett till att köpkraften har försämrats klart mer bland låginkomsttagare än bland medelinkomsttagare och höginkomsttagare.

Sett till totalinkomsterna är de finländska löntagarnas månatliga köpkraft år 2024 fortfarande 150 euro mindre än år 2020.

Under de närmaste åren påverkas köpkraften i hög grad av de kollektivavtalsförhandlingar som precis har inletts och de lönehöjningar som parterna enas om under avtalsrörelsen. För dem som har bostadslån kan de sjunkande räntorna göra situationen lättare. Samtidigt försämras dock köpkraften av regeringens beslut att höja den allmänna mervärdesskatten, något som relativt sett slår hårdare mot låginkomsttagare.

Fattigdomen kastar en lång skugga

På lång sikt, alltså från år 2027 och framåt, påverkas situationen för fattiga löntagare på åtminstone tre olika sätt av regeringens nedskärningar i arbetslivet och utbildningen.

- För det första kommer regeringens beslut att utöka det lokala avtalandet och försvaga förtroendemännens ställning att leda till att löneutvecklingen försämras, i synnerhet inom branscher där löntagarna har en svag förhandlingsposition, säger Ari-Matti Näätänen.

Beslutet att avskaffa vuxenutbildningsstödet innebär för sin del att många fattiga löntagare inte har möjlighet att tjäna mer genom att höja sin utbildningsnivå. Den låga nivån på utkomstskyddet för arbetslösa leder dessutom till att arbetslösa blir tvungna att ta emot arbete som de får dåligt betalt för (på engelska), vilket i synnerhet förvärrar situationen inom låglönebranscher.

- När inkomstklyftan mellan ledningen och personalen ökar, kommer det oundvikligen att leda till att förtroendet på de finländska arbetsplatserna rubbas, befarar Näätanen.

Det finländska arbetslivet kommer alltså sannolikt att försämras när det blir vanligare med fattigdom bland personer som jobbar.

- Fattigdom bland löntagare försämrar den egna självkänslan och kan på så sätt försämra arbetskvaliteten. Undersökningar visar att produktiviteten och innovativiteten på arbetsplatserna ökar när det råder ett förtroendefullt arbetsklimat och arbetstagarna känner sig delaktiga. Om förtroendet och samarbetskulturen går förlorad, får det negativa följder för både arbetsgivaren och samhället i stort, påpekar Ari-Matti Näätänen.

Läs mer om ämnet

Public link

Please use the above public link if you want to share this noodl on another website.